• Hållbar utveckling - definition

  "Hållbar utveckling är en utveckling som möter dagens behov utan att äventyra framtida generationers förmåga att möta sina behov." Bruntlandrapporten, 1987.
  Hållbar utveckling har definierats på många sätt, men den vanligast citerade definitionen är från ”Brundtlandrapporten”, en rapport skriven av Världskommissionen för miljö och utveckling på uppdrag av Förenta Nationerna 1987. Rapportens titel:”Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future”.

• Hållbar utveckling - modeller

  

  Modell A

  De tre dimensionerna (ekologisk, social, ekonomisk) av Hållbar Utveckling kan beskrivas i form av tre cirklar där ekologisk hållbarhet utgör den yttre gränsen för vad som är möjligt. De tre cirklarna kan alternativt placeras på varandra i en hierarki, där den ekologiska hållbarheten utgör fundamentet för den sociala och ekonomiska hållbarheten.

  

  Modell B.

  De tre dimensionerna (ekologisk, social, ekonomisk) av Hållbar Utveckling kan beskrivas i form av tre cirklar som delvis överlappar varandra. Denna modell förmedlar en bild av hållbar utveckling där samtliga tre dimensioner inte bara behövs, utan även ges lika tyngd och värde.

• Agenda 2030 för Sustainable Development Goals (de globala målen för Hållbar Utveckling)

  

  Hållbarhet är grunden för dagens ledande globala ramverk för internationellt samarbete: Agenda 2030 för Sustainable Development Goals (SDG).

  Det var vid FN-toppmöte 25-27 september 2015 som världens ledare fastställde de 17 global målen för Hållbar Utveckling för perioden fram till 2030.

  De 17 Globala Målen för Hållbar Utveckling är:

  1. Ingen fattigdom
  2. Ingen hunger
  3. God hälsa och välbefinnande
  4. God utbildning för alla
  5. Jämställdhet
  6. Rent vatten och sanitet för alla
  7. Hållbar energi för alla
  8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
  9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
  10. Minskad ojämlikhet
  11. Hållbara städer och samhällen
  12. Hållbar konsumtion och produktion
  13. Bekämpa klimatförändringarna
  14. Hav och marina resurser
  15. Ekosystem och biologisk mångfald
  16. Fredliga och inkluderande samhällen
  17. Genomförande och globalt partnerskap

  “LEAVE NO ONE BEHIND.”
  Den avgörande principen för de Globala Målen och Agenda 2030 är ett gemensamt löfte från varje land att tillsammans arbeta för att säkerställa rättigheter och välbefinnande för alla på en frisk, blomstrande planet.
  
  

  SUSTAINABLE DEVELOPMENT REPORT 2025
  Rapporten har underrubriken: "Finansiering av Hållbar Utveckling till 2030 och mitten av århundradet"

  Två viktiga budskap i Sustainable Development Report 2025:

  A) Världen är långt ifrån att nå målen för global Hållbar Utveckling. - Inget av de 17 målen är för närvarande på väg att globalt uppnås 2030.
  Sida 11 i rapporten: "Baserat på framstegstakten sedan de antogs av det internationella samfundet 2015 kommer inget av de 17 målen att globalt uppnås till 2030. Längst från måluppfyllnad är: mål 2 (Ingen hunger), mål 11 (Hållbara städer och samhällen), mål 14 (Hav och marina resurser), mål 15 (Ekosystem och biologisk mångfald) och mål 16 (Fredliga och inkluderande samhällen). Dessa mål står inför stora utmaningar och visar inga eller mycket begränsade framsteg sedan 2015."
  Notering: Varje mål består av 8-12 delmål (”targets”). Totalt finns det 167 delmålen för de 17 hållbarhetsmålen. Av dessa delmål (”targets”) är dock 16,7 % i fas för att uppnås globalt.

  B) Behov av rättvis finansiering 
  För många utvecklingsländer är brist på finanspolitiskt utrymme det största hindret för framsteg avseende de globala målen. Ungefär hälften av världens befolkning bor i länder som inte kan investera tillräckligt i hållbar utveckling på grund av skuldbördor och bristande tillgång på långsiktigt kapital till resonabel ränta.
  Det påpekas att höginkomstländer har ett särskilt ansvar att bidra till finansiering, både som en fråga om distributiv rättvisa – att de rika inte lämnar de fattiga utanför – och som en fråga om reparativ rättvisa – att de länder som tidigare bidrog mest till utsläpp av växthusgaser och andra miljöskador måste göra mest för att begränsa sina utsläpp i framtiden och för att kompensera de andra länderna för de skador som deras tidigare handlingar har orsakat.
  Finansiering av globala naturresurser:
  Rapporten slår också fast att FN:s medlemsstater måste öka sin finansiering av globala naturresurser såsom den biologiska mångfalden i världens tropiska regnskogar och det marina livet i haven. Likaså skydda atmosfären, sötvatten, jordar, kustlinjer, våtmarker och andra ekosystem från gränsöverskridande föroreningar och global nedbrytning. Höginkomstländerna bär ansvaret för att fylla de fonder de har avsatt för dessa ändamål, inklusive anpassningsfonden, förlust- och skadefonden och den gröna klimatfonden.
  
  

• Fair Trade (Rättvis Handel) är ett bra verktyg för Hållbar Utveckling.

  Till exempel, Fair Trade princip nummer 1; "Skapa möjligheter till ekonomiskt marginaliserade producenter". Det är helt i linje med SDG nummer 1 ”Ingen fattigdom”. Fair Trade princip nummer 10 "Respekt för natur och miljö" speglar SDG 12 ”Ansvarsfull konsumtion och produktion”, 13 ”Bekämpa klimatförändringarna” och 15 ”Ekosystem och biologisk mångfald”. Ett annat exempel är Fair Trade princip nummer 6, vilket återspeglas av SDG 5 ”Jämställdhet”. Slutligen, Fair Trade praktiska, dagliga arbete (därtill bedrivet på gräsrotsnivå) återspeglas av SDG 17: ”Partnerskap för målen”.

  De 10 principerna för Fair Trade leder arbetet i Fair Trade organisationer som t ex La Maison Afrique FAIR TRADE. Det är principer som under många års tid arbetats fram inom den internationella Fair Trade rörelsen.

• De 10 principerna för Fair Trade är:

  1. Skapa möjligheter för de ekonomiskt marginaliserade
  2. Öppenhet och dialog
  3. Rättvisa handelsrelationer
  4. Betala ett rättvist pris
  5. Säkerställa inget barnarbete eller tvångsarbete
  6. Engagemang mot diskriminering, för jämställdhet mellan man och kvinna. Föreningsfrihet.
  7. Säkerställa goda arbetsförhållanden
  8. Tillhandahålla kapacitetsbyggande
  9. Informera om Fair Trade
  10. Respekt för natur och miljö.

  Bilden ovan visar återigen modellen (A) för Hållbar Utveckling där de dimensionerna (ekologisk, social, ekonomisk) av Hållbar Utveckling beskrivs i form av tre cirklar där ekologisk hållbarhet utgör den yttre gränsen för vad som är möjligt.
  I modellen har förslag till hur mål för Hållbar Utveckling (SDGs) samt, parallellt, Fair Trade principer kan placerats in.
  
  

• Globalt Hållbar Utveckling - kräver engagemang för global rättvisa

  Världsbanken skriver i sin "Poverty Overview" att antalet människor globalt i extrem fattigdom minskat från ca 2,3 miljarder år 1990 till 831 miljoner år 2025. Dock, den globalt minskade fattigdomen beror på bred och robust ekonomisk tillväxt i Asien. Extrem fattigdom har i allt större utsträckning blivit koncentrerad till Afrikanska länder söder om Sahara. Klimatförändringar, ökade räntekostnader och konflikter har belastat dessa redan fattiga länder värst - vilket innebär att antalet människor som lever i extrem fattigdom fortfarande är oacceptabelt högt och det finns skäl att tro att målet för Hållbar Utveckling (SDG) att minska andelen människor som lever i extrem fattigdom till under 3 % fram till 2030 inte kommer att uppnås.

  Klimaträttvisa
  Klimatkrisen är orättvis: De fattigaste länderna har bidragit minst till den pågående klimatförändringen - men är de som drabbas värst. Klimatförändringen (cykloner, torka, översvämningar etc) förhindrar de fattiga ländernas ekonomiska och sociala utveckling.
  Utan klimaträttvisa blir inte den globala utvecklingen hållbar.
  
  Madagaskar är ett av de länder i världen som enligt Världsbankens Poverty data 2025 har den allra största andelen (80,0 %) av sin befolkningen i extrem fattigdom - och som drabbas mycket svårt av den eskalerande klimatkrisen och extremväder; cykloner, översvämningar, långvarig torka. 
  
  
  

• År 2022 har inletts med att Madagaskar har drabbats av två cykloner och två tropiska stormar under en månads tid

  22 januari tropiska stormen Ana, 5 februari cyklonen Batsirai, 15 februari tropiska stormen Dumako och 21 februari cyklonen Emnati. Stormar och cykloner som inneburit stora förluster i människoliv, förstörda hem och infrastruktur. ”Även om det är cyklonsäsong i Indiska oceanen, är det sällsynt att se fyra stormar träffa samma land inom loppet av fyra veckor”, säger Clare Nullis från Världsmeteorologiska organisationen (WMO) i FN's artikel, vilken även påminner om att flerårig torka sedan en tid tillbaka förorsakar hungersnöd i landets södra del.

  Madagaskar har återkommande drabbats av politiska kriser och svåra cykloner. Kombinationen har haft stor inverkan på ekonomin som helhet och kanske värst för de redan fattigaste och mest marginaliserade i samhället. Usel infrastruktur, t.ex. vägar och elförsörjning, är ett resultat av politisk instabilitet, naturkatastrofer, utbredd fattigdom. Samtidigt utgör Madagaskars usla infrastruktur ett svåröverkomligt hinder för inkluderande ekonomisk tillväxt. Mer om detta i Världsbanksgruppens rapport 2021 omnämnd ovan samt t ex: I rapporten "Africa Competitiveness report 2017" intar Madagaskar bottenplaceringen m a p vägarnas kvalitet (rankas 138 av 138 inkluderade länder). I Världsbankens rapport "Doing Business Madagascar 2020" rankas Madagaskar nära botten (186 av 190 räknade länder ) avseende tillgång till elektricitet.

• Samtidigt har Madagaskar en av världens rikaste och mest unika flora och fauna att bevara. Madagaskar är tillsammans med de mindre omgivande öarna en av världens ”biodiversity hotspots”. Nedan några siffror för att beskriva ett omätbart stort värde.

• Endemism
  Madagaskar och de omgivande öarna har en extremt hög grad av endemism i flora såväl som fauna.
• Växter
  Endemismens tröskel för att en region ska kvalificera sig som ”biodiversity hotspot” är 1 500 endemiska växter; Madagaskarfloran ensam består av cirka 10 000 endemiska arter. För palmer (Arecaceae) anses Madagaskar vara en av världens rikaste platser. Rikedomen kännetecknas främst av endemism nära 100%.
• Däggdjur
  Av de ca 211 inhemska arterna av marklevande däggdjur är 95% endemiska.
• Lemurer

  Vilka är endemiska för Madagaskar, anses vara världens äldsta primater. Lemurernas historia börjar för över 70 miljoner år sedan, då lemurliknande djur strövade omkring i Afrika tillsammans med dinosaurierna. Forskare tror att för ca 65 miljoner år sedan tog sig lemurer över vattnet till ön Madagaskar på flytande vegetation. Under de följande tiotals miljoner åren utvecklades och diversifierades lemurerna på Madagaskar till de 112 arter som vi ser idag. Den minsta av lemurarterna är Madame Berthes muslemur (Microcebus berthae), vilken har en genomsnittlig kroppsvikt på 30 gram är även världens minsta primat. Den största av lemurarterna är Indri (Indri indri), vilken väger cirka 6-9,5 kg.

  Med 112 arter av endemiska lemurer indelade i fem familjer och 14 släkten, har Madagaskar världens största biologiska mångfald avseende primater. (Brasilien, som har 77 arter men bara två endemiska släkten och inga endemiska familjer, är tvåa). Lemurer är fascinerande varelser, men en nyligen genomförd uppdatering av IUCNs rödlista visade att 98 % av lemurarterna är hotade av utrotning.

• Madagaskarrovdjur

  Eupleridae är en familj av köttätare som är endemiska på Madagaskar och omfattar 10 kända levande arter i sju släkten. ( Att dessa djur utgör en egen systematisk grupp upptäcktes först efter genetiska studier och tidigare placerades de flesta arterna i familjerna viverrider eller manguster.) Den mest kända arten är fossan (Cryptoprocta ferox). Fossan är den största köttätaren bland de endemiska däggdjuren på Madagaskar. Liknar en liten puma eller smal, långsvansad katt. Vuxna individer har en huvudkroppslängd på 70–80 cm och väger mellan 5,5 och 8,6 kg, med hanarna större än honorna. Fossan har halvt infällbara klor (vilket betyder att den kan sträcka ut men inte dra in klorna helt) och flexibla fotleder som gör att den kan klättra upp och ner i träd med huvudet först, och även stödja att hoppa från träd till träd.

  Cryptoprocta ferox bedömdes för IUCN Red List of Threatened Species år 2015 och är där listad som sårbar (VU).

• Fåglar

  Madagaskar och de omgivande öarna fågelfauna kännetecknas av att vara liten men med spektakulär specifik endemism; av de 503 arter nästan 60% unika, ingen annanstans på planeten.

• Reptiler

  Mångfalden (+ 457 arter) och endemismen (96 %) av reptiler är stor. Regionen är ett viktigt centrum för kameleonters biologiska mångfald, med dussintals arter på Madagaskar. Aktuella exempel är att år 2021 identifierades världens hittills minsta reptil (kameleonten Brookesia nana) i norra Madagaskar. Handjur av arten Brookesi nana mäter 21,6 mm från nos inkl svans, hondjur 28,9 mm. Under år 2022 har forskare som undersökt samma region i norra Madagaskar identifierat åtta nya arter av miniatyr geckos inom gruppen Lygodactylus madagascariensis.

• Groddjur

  Den specifika groddjurs endemismen i regionen är extraordinär; av 309 identifierade arter är det endast en som inte är endemisk för området. Endemismen är 99,7%.

• Utöver det ovan nämnda har denna biodiversity hotspot en mängd endemiska sötvattensfiskar, ryggradslösa djur och har en imponerande marin biologisk mångfald: fiskar, havssköldpaddor och marina däggdjur.

Våra produkter

• Hattar

• Väskor

• Present- & interiör

• Registrera konto